Tusen bitar

Unga människor, sköra människor och en sån där speciellt vacker och varm människa. Någon gång är det ju slut här. För alla. Och precis ingen vet vilken dag det är. Men det där att det alltid verkar vara de människorna som gör störst avtryck som lämnar först, det är så komplett orättvist och avgrundsdjupt ledsamt. Sov mjukt T. Av någon anledning vet jag att du ser detta. För sån var du. Så fort gatubelysningen släcks ska jag leta efter din stjärna på himlen ikväll

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s