Klassvinst, kubansk jazz & klara, färdiga – GÅ.

Det blir kort om bloggtid numer men det är kanske inte bara dumt – jag tror omöjligt att det är nyttigt att ägna livets detaljer alltför mycket eufori eller missnöje jämt och framför allt kanske inte att få oproportionerligt mycket gehör för dem. Bättre då att vissa saker faller i glömska och innan man vet ordet av har man fått nya insikter eller gått vidare. Minns även att det var någon som sa att ”bara för att vi har pratat om problemet har det inte löst sig” och nog är det en fälla i att man gärna tror att en stunds ältande eller analyserande har ändrat något – när det i praktiken är själva görandet som räknas. Klara, färdiga… och framför allt det mest avgörande: GÅ. Tänker också på hundträning som musik – ingen musiker sitter och dokumenterar att hen råkade ta ett G istället för ett Fiss och missade upptakten till Jag trivs (1) bäst i öppna landskap på seniorföreningens konsertserie.  Nä – fel spelar man hela tiden och repar gör man för att bli bättre och det som räknas är om det svänger och hur man räddar situationen när kören snodde en halvtakt. I min värld är tajming, känsla, flyt, glädje och samspel extremt mycket viktigare än mekanik och exakta avstånd. Så vi höftar vidare och håller oss till att lyssna efter om det svänger.

Hur som helst.

Jag och Vilja åkte och tävlade på GMBK ihop med Bess och corgifröken. Ungefär hela anledningen till att jag anmälde till den kvällstävlingen var att det bara var två anmälda i ettan och jag tyckte det lät som en lagom liten debut för en BC som inte varit på brukshundklubben mer än en handfull gånger. Istället anmälde sig tolv stycken ytterligare ekipage samma dag som anmälningsdatumet gick ut och plötsligt var det fjorton hundar i klass 1 varav två klasser kördes parallellt på planerna bredvid varandra;). Det blev dock ett bra kvitto på att den kommenderings- och störningsträning vi kört har funkat bra samt att de sociala tävlingsmässiga belöningar, teamkänsla och flyt vi jobbat på också har fallit på plats – Vilja var glad, inte stel eller störd av publik (som hon var på Alingsås BK när vi tävlade KM härom veckorna), avslappnad, pepp och jätteduktig. Vi slutade på 190 poäng och klassvinst och jag kunde inte varit nöjdare med min fina lilla hund ♥. Nu satsat vi på att försöka få till en tvåa innan året är slut.

Därtill har jag varit på helgvallkurs för Peter Bengtsson med Hippie och på heldagskurs i Skåne för Jonas Gustafsson med Vilja. Och sedan på välbehövligt SPA med mamma och syster i Lundsbrunn – för att sedan jobba massa helger på rad med GöteborgsOperan, konsertserier, kubansk jazz, kakrekvisitioner och annat som kräver en kultursamordnares insats.

Däremellan tjuvstartar jag på julen och äter oproportionerligt mycket lussekatter från Statoil. Tränar lite i ridhus, rider och pysslar med grannhästen, gråter lite till the Big C, håller andan till Bron, dricker glögg-med-utan-alkohol, går promenader med klövjeväskan och har ständigt lite, lite dåligt samvete över att jag inte alls tränar tre gånger i veckan på gymmet som jag lovade min PT. Men som jag sa till Mia aka Yoghurt – ”alla har rätt att nån gång i livet skaffa ett årskort på gymmet man aldrig använder”;)

Lite svammel om mycket.

734343_10151982339640791_1498910192_n (1)

Hippie väntar på sin tur på vallkursen. Fröktansvärd tråki att det allti alri är men tur.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Klassvinst, kubansk jazz & klara, färdiga – GÅ.

  1. Linda Ernholm skriver:

    ”Det är alri alti min tur!!”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s