Cykelvallning, flugjakt och hela havet stormar.

Härom dagen var jag tillbaka i stadslivet för att kika till lägenheten en sväng. Vilka öden förde skona hit? På lilla berget utanför porten hade surtanten äntligen fått sin vilja igenom och en liten arg förbudsskylt mot hundrastning stod bredbent nertryckt i grästuvorna. Minnen från kvällsrastningar med regnhuva och hippiedesignade foppatofflor sicksackandes mellan grannhundar, terror-åklådor (postmopederna, min anm.), tanter som ömson ropar ”gud vilka söta hundar!” och kastar ut veckans matrester i en plastpåse och ömsom smygspanar bakom spetsgardinerna-gud-glömde och snörper på munnen, agilityhinder som samlade damm i förrådet för att allt var gjort av asfalt. Närheten till krogarna, pulsen, människorna men också alltid ensammare steg hem. Så skönt att få vara på besök och inte på permanent. Knappt två år i mitt-i-smeten med brukshundar, heltidsjobb, hemmaluncher, överbefolkade motionsspår, en bister katt och femtio kvadrat. Jag släpade på ett höghus och skrapade ansiktet i gruset några gånger. Just då var det bara där det fanns en plats. Just då helt överkomligt och till och med ofta komiskt, roligt och fantastiskt med två långben i pyttelitet badkar, huvudet mot handfatet och knäna vid hakan, kvartersbutiken som alltid hade ”trasig kortmaskin” och det eviga irrandet efter parkeringsplats – för att jag måstade. Just nu helt fantastiskt för att jag slipper. Huset, livet, landet, luften, vidderna är mer min melodi.

Förra måndagen gjorde Hippie sitt sista rehabpass på Västra Djursjukhuset och fick grönt ljus att börja köra – ingen ömhet eller stelhet kvar i ryggen alls. Det har vi firat med slalomträning, dragselepromenader, uppletande i högt gräs, spårande och – i ett infall av mod och pragmatism – en cykeltur idag. Iförd min nya cowboyhatt.

Skärmavbild 2013-06-01 kl. 23.53.29 Skärmavbild 2013-06-01 kl. 23.53.43

Förutom att Hippie stundtals ville stanna och stoppa cykeln och bita den i hasorna travade hon på fint vid sidan (så länge inget spännande hände i diket;-). Tvist fick en tur med och travade taktfast på i sitt skygglappsmood.

I fredags nykarvad i käften efter visdomstandsuppror, tandläkarbesök och antibiotikakur togs en fantastisk båttur på Mjörn bland knallblå vågor och strålande sol.

Skärmavbild 2013-06-02 kl. 00.00.35 Skärmavbild 2013-06-02 kl. 00.00.07
Skärmavbild 2013-06-02 kl. 00.03.02 Skärmavbild 2013-06-02 kl. 00.02.50

Hippie har blivit grym på att plocka spårpinnar när det bjuds svårare spår och längre linlängd. Hon går som en liten klocka i spåret med sällan skådad frenesi och koncentration. Om ett par helger byter vi dock om till tjänstetecken och lösrulle när Ernholm kommer på besök och Hippie och Djinn går helgkurs i sök för Git Jering. Gick ju samma kurs i höstas men succéer tåls att upprepas. I natt var hon dock billig när hon entusiastiskt lekte hela havet stormar med jämfotahopp rakt i min buk i jakt på en nattpigg fluga (inte Ernholm alltså). Mixen – igår vid nyfunnen fantastisk liten badplats kisar jag mot solen och hyllar lågmält de solnedgångsröda strålar genom tallskog – innan jag får en 2.5 meter lång stock i knävecken när Tvist manglar förbi i sitt peppigaste mood. Man blir inte långvarig, vardagen tvingar verkligen till ett fantastiskt och obönhörligt nu just hela tiden.

I sommar blir det kennelläger, i nästa vecka vallning och valpgos på Kalotes och imorgon turritt på islandshästar. Jag njuter, sparar och säkerhetskopierar.

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s