9-voltsbatterier, matförgiftning och staffan stalledräng i c-dur

Tusenkronerskameran har flyttat in i handväskan, byxfickan, bruksbyxorna, magväskan och är med just när det händer där det händer. Precis som det ska vara. Jag har aldrig varit speciellt bekymrad eller brydd om kamerateknik, objektiv eller prisklasser, väder eller optimala förutsättningar. Förutom vid mer avancerade fotojobb funkar således en billig patykamera precis lika utmärkt som trogna 7D med de allra häftigaste av objektiv. Nedan några smakprov från partykameravardagen.

AIMG_0499 AIMG_0525 AIMG_0539bIMG_0516 aIMG_0432 BIMG_0528 oIMG_0024 AIMG_0500oIMG_0028

Härom dan efter kulturjobb och lunchpromenad i Nolhagaparken for jag i nytillskottet Ann-Britt till Vårgårda för att hoppa in som agilityinstruktör på Vinna Hundcenter. Mina hard core-batterihandskar gav emellertid upp efter halva tiden och plötsligt var det mindre skönt med lindad, kall metall utan värme runt fingrarna. Funderade på om man kunde koppla ihop startkablarna med en spårlina ut på plan och ansluta via bluetooth men hörde Linda Ernholms imaginära rungande N.E.J och lade ner idén. De blev drillade i kontaktfältsträning, vidareuveckling av targeten, omvänt lockande, starter, tunnel och dolda tunnelingångar, cirkelarbete, grundsvängar och framförbyten med mera där skillnaden var hårfin mellan potentiell skolskjutning och den frikyrkliga ”en bra sak”-rundan. Jag somnade nöjd och ovaggad fyra minuter efter hemkomst. I slutet på april har jag tre agilitykurser via Göteborgs Hundarena – slalom, handling och agility steg 3. Skönt med inomhusvärme så att eleverna slipper injureras i en frimodig felkoppling i elcentralen på grund av batterivantsmisär.

Igår drinkkväll på Heaven 23 avslutat med någon form av social god gärning när vi hittade ett fyllo raklång i gatstenen. Jag wake-up-sparkade på honom med skon, försökte prata med honom och ställa honom upp på bambiben strax innan polisen kom. Det enda han kunde säga var ”huu gammal ä du dåååå?” samt ”siel heil” med tillhörande armrörelse. Jag säger inte att jag puttade på honom extra hårt då. Det säger jag inte. Det enda jag säger är att jag vaknade med gruvlig träningsvärk i högerbenet och att det tog en stund innan jag insåg att det var för att jag puttat på ett fredagsfyllo i en kvart.

Innan på dan var Hippie på fredags-SPA på Västra och både skrittade och körde ett par travpass i waterwalkern. Hon börjar bli duktig och rutinerad på vad som ska göras, lilla spatthönan.

Idag hade jag tänk åka till Tjörns brukshundklubb och heja på lydnadstävlande men jag kom på att det blåste som fan, hängde regn i luften OCH att Dan hade körförbud så jag bokade rast in en ingenting-dag istället. Vilken visade sig innehålla både matlåda med två dar gammal kokt spagetti som glömts framme, balansboll- och fotgåendeträning, fröknäckebrödsbakande, elbasrepande ur julboken (jag väljer att INTE ta det personligt att Hippie drog ut kabeln till förstärkaren när jag var inne på sjuttonde varvet av Staffan var en stalledräng) samt en tveksamt lyckad hårinpackning i ägg och honung eftersom det stod på familjeliv att det var ”välgörande” samt en stöt av ett 9-voltsbatteri efter att jag (på uppmaning) slickade på det för att avgöra vitaliteten.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till 9-voltsbatterier, matförgiftning och staffan stalledräng i c-dur

  1. Hanna skriver:

    Låter som en spännande dag :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s