I don’t need Apple Maps to get completely lost in your eyes.

IMG_0183

Grumlig sikt & medvind på samma gång. Det går fort som fan men jag vet inte vart. Jag njuter av farten men vet inte var det slutar. Kanske som Håkan Hellströms:

Jag vaknade upp och höll om en dunk gin
men i drömmen jag just drömt höll jag om dig
och jag såg min ungdom
trampa gasen i botten
och sen köra rakt in i en bergvägg

Men måste dö några gånger innan man kan leva. (En del fick emellertid aldrig prova livet innan Lene räckte upp det auktoritära fingret & väste ”Kill it!” en tisdagskväll i november). Husmusen som irrade runt på dergårdsgolvet blev emellertid först varsamt vallad & sedan handburen ut i kylan på feberkalla fingrar. Jag hoppas att den hittade en vrå & fyra gram smulor från överblivna kommunfullmäktigemackor, då husmusen enligt google har ett relativt litet födobehov & även inte i helt ovanliga fall livnär sig på sin egen avföring: http://sv.wikipedia.org/wiki/Husmus

Fredagen spenderades annars relativt frivilligt på konsert med vintermedley i orkesterhalka. Ingen visste riktigt när & det mesta verkade ske i en orientalisk tonskala med mer eller mindre frivilliga fjärdedels heltonssteg ackompanjerat av en en slirig trombonspiral ner mot botten. Det var sjösjukt & vackert frimodigt på samma gång. På alla plan.

Jag börjar hämta mig från förkylningar & Annat & tar mig plötsligt igen genom dagarna med mindre skumögd blick. För mina sambos har det varit riktiga tråkveckor – några obligatoriska instragrambilder i motljus, tre varv runt kvarteret & inomhusträning. Imorgon blir det dock premiär igen för återupptagandet av sökträningen, om än i rätt liten skala. Figgintresse, rullehantering & allmän mingelkompetens kring klassiska Bertilssons kaffestuga ihop med två ytterligare entusiaster.

Lördagskvällen bjuder sedermera på Backateaterföreställning med familjen för gemensamtid. Missade ju systerkalas förra veckan på grund av mediaboxanarki, bostadsrättsunderskrifter & en liten, liten papperspåse med Alvedon. & på söndag blir det gemensampromenad med Bess & den nya svarta.

I övrigt känns det som att några av mina förtroendebroar vittrar. Tänkte potatistrycka en t-shirt med ”Bamba is full of hate!!!” för att manifestera hur mål-tids-service sakta förstör mitt liv med matsedelsillusioner & saker som slutar på -pudding. Det flyger ”jag är inte arg – jag är besviken”-citat & jag har säkert gjort mig förtjänt, jag vet bara inte än hur. Grumlig sikt & medvind på samma gång. Jag sluter mig som en mussla & viftar på svansen samtidigt. Vet inte ännu om jag tuggar på ett plåster eller bara på en seg men högst adekvat huvudkomponent i livets pyttipanna. And sometimes it lasts – sometimes it hurts instead.

Igår kvällsmöte med Ernholm  till gryningstimmar. För en gång skull dök alla upp, även om ingen sov på soffan. Glad som nattsuddare med flextid.

Efter att ha blivit van vid att det går inte, det för sent, för svårt, tiden är ute, VI STÄNGER 5!!! är det så himla fint att kunna konstatera att det också faktiskt finns människor i mitt liv som ser tjusningen med all-in & dialog i SNI-koder bara för att. Låt det fortsätta som i en bra film med evig Hollywood-snö.

Nu är det sömndags innan jag & mina fyrbenta vänner far till Delsjön på sökuppdrag med mjukost, frostluft i lungorna & lys i blick.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s