Vem har sett kanelbullarna? & attackmåsar – överallt faktiskt.

”Hippie – har du sett kanelbullarna som låg på köksbordet nyss?”

Efter att ha försökt komparera adjektiven stressad & flyttad till omöjlighet i förra veckan med flytt, förrådsbesök, flyttstädning, besiktning, inflyttning – & som grädde på moset en rejäl jobbhelg, har denna veckan gudskepris förflytit i lite lugnare tempo. Jag & lillasyster besökte IKEA i måndags i jakt på hemtrevligt & lyckades få med oss både krukor, fårskinnsfällar, överkast, gardiner, odla-själv-kryddor, duschdraperier, handdukar, burkar, nya köksstolar från blocket-Johan & en uppsjö växter jag inte har någon aning om hur man sköter samtidigt som vi passade på att packa upp precis alla flyttkartonger, dricka lite inflyttningsvin & möblera om.

Tvist har varit risig i veckan & i tisdagskväll blev det Västra Djursjukhuset-besök istället för efterlängtad agilitykurs med Hipp där inflammation i tarmsystemet konstaterades & antibiotika & pro-kolin beordrades. Som vanligt när det händer mycket omkring mig tappar jag hundträningsfokuset. Jag har svårt att peta i detaljer, träna fotgående & planera samtidigt som jag jobbar, flyttar & googlar på om man kan äta bären från den nyinköpta christmas cherry. Däremot går vi rejäla promenader som innehåller ganska mycket träning för Hippie – & ganska många gratisgodisar för Tvist. Spårvagnar, bussar, höga ljud, nära hundmöten, halta & lytta människor, attackmåsar (”Vadå ‘väcker hela kvarteret’!? Den där måsen tänkte faktiskt ATTACKERA oss! Jag räddade oss!”). & så spårar vi, i alla fall tre gånger i veckan. Hippie är en spårgud – hon går utan problem spår på en knapp kilometer med terrängskiften, spårapporter, störningar, hårda spår, mjuka spår, stadsspår, långa, korta, svåra spår & är extremt noggrann utan att vara långsam. Kul & perfekt aktiviteter för en karismatisk & emo tonårsprick med för stunden ofokuserad & inspirationslös matte. Tvist får också spåra – framför allt hårda spår. Han springer mest lyckligt hit & dit men håller sig någorlunda i spårkärnan & blir lika delar chockad & jätteglad när han råkar springa över en pinne. Bästa älgmannen! Han praktiserar ”från A till B” i spåret med hög näsa & stort engagemang men helt utan Hippies nogsamma analyserande.

I onsdags bakade jag kanel- & vaniljbullar till både chefens & mammas förskräckelse. Chefen undrade ”vad fan som hänt med mig” & modern ”om jag var sjuk?”. Men – gott blev det & tjänar perfekt till frukost tillsammans med en löfbergs lila karisma-kopp kaffe.

I helgen ska djuren återigen på kollo i vårgårdaland – ska dricka rödvin med den allra bästa av elisabethor, jobba lördag, kolla på hus i Dalsland på söndag (?) & fira fadern i nya lägenheten.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vem har sett kanelbullarna? & attackmåsar – överallt faktiskt.

  1. Jag gillar verkligen din blogg! Ibland måste hundtränandet stå tillbaka för andra aktiviteter…

  2. Erik Öhrn skriver:

    Åh men, jag skrattade rakt ut. Tintin reagerar EXAKT likadant på attackmåsar. Och han är snart två.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s