Mississippi kan vänta

Ja vad säger man. Det får vara såhär jag säger det just nu.

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Se hur stora skogen sover mellan glömda järnvägsspår

Ett axplock bilder från helgens kombinerade jobb- och nöjesresa i Dalsland. Skulle jobba i Bengtsfors och Mellerud ett gäng timmar lördag och söndag och passade därför på att damma av vår ruhrområdesvita husbil Hannelore Weiss på en premiärtur fredag till måndag i detta, vad det skulle visa sig, helt ljuvliga landskap. Har utvecklat en närmast osund relation till snickarglädje, dalslandsstugor och punchverandor den sista tiden och då visade sig Dalsland och vackra byars väg vara helt rätt plats att befinna sig på (för att nära sin byggnadsvårdsförälskelse i alla fall).

April är så ljuvlig, men den verkar också tendera att bli lite hysterisk. Massvis med jobb hopar sig i april, maj och juni när en egentligen helst vill tänka trädgårdstankar, starta igång byggprojekt och åka på roadtrips. Har i alla fall en tomatplanta, en chiliplanta, ett citronträd och extremt många kilo potatis på förgroddning, ett halvt uppgrävt potatisland och planer på växthus med förstuga.

En kväll stannade vi för natten intill ett naturreservat, drog ner husbilspersiennerna, öppnade fönstret på glänt, löste korsord och somnade till kattugglans hooooooooo-ho-houououo. Vi gjorde massa grejer – jag fotograferade jobb, besökte festivaler, hittade och köpte trädgårdsmöbler på blocket, träffade en konstnär med örtagård, besökte Elsa Beskow-utställning, fikade på Dalslands konstmuseum, vandrade i Tresticklans nationalpark – men detta var det allra bästa av allt.

Jag vill se Dalsland från ovan 
Jag vill se bergen uppifrån 
Se hur stora skogen sover 
Mellan glömda järnvägsspår 
Se hur landsvägarna rinner 
Mellan byars glesa ljus 
Jag vill fånga nya minnen
För dom jag har har jag nött ut

(Sofia Karlssons Dalarna från ovan, men fick vara Dalsland just här).

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vi firade

… en snart-3-åring idag. Tänk ändå.

aIMG_7997aIMG_8003aIMG_8018aIMG_8027aIMG_8042aIMG_8060aIMG_8072aIMG_8081
aIMG_8148aIMG_8096aIMG_8124aIMG_8146aIMG_8026

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Topp 13

  1. Det är precis-innan-vår. Jag har sett krokusar som pressar sig genom jorden och laddar för att få ta plats. Det har varit sol. Jag har sett tranor. Jag har haft picknick på trappen. Men nu lovar jag mig: aldrig mer en vinter hemma. Jag bara vissnar och ledsnar. Till riktigt snöland eller världsfrånvänd sol nånstans inklusive-allt från vintern 2017 och för all framtid.
  2. Frida Hyvönen släppte ett album och jag och Bess åkte på konsert i Varberg. Fantastiskt. Det albumet ska jag lyssna på jämt – orden fattas för att beskriva hur b r i l j a n t det är. Gör det du med. Kvinnor och barn heter det och finns på Spotify.
  3. Mitt jobb är så jädra gött och bra och roligt. Längtar till kontoret.
  4. Hemnet – åh, att drömma sig bort där.
  5. Äkta trägolv som vi la in i nya köket. Doften av linoljesåpa och gå barfota där på, kärlek!
  6. Att lyssna på poddar. Just nu: Allt du velat veta, Radiopsykologen, Filosofiska rummet, En underbar pod, Söndagsintervjun i P1.
  7. Bodil Malmstens dikt Det här är hjärtat. Lyssna eller läs. Outsinligt vacker sorgesång.
  8. Handgjorda kaffekoppar. Typ den här. Livet är definitivt för kort för att dricka ur fula koppar, om en kan välja.
  9. Varje-dags-samtalen med våra syriska inneboende. Att se deras lek med Ellie, att höra deras berättelser. Att dricka arabiskt kaffe.
  10. Efter lite turer med westernridning, ridskola och turridning har jag hittat en sävlig, supersnäll nordsvensk att rida ut ett par dar i veckan. Bara han, jag och John Bauer-skogen.
  11. Böneutrop. Det är så vackert. Eller det här. Mycket finns att säga om organiserad religion, men musiken…
  12. Lars Lerin och Mandelmanns. Så mjukt för själen.
  13. Snart kan Hannelore Weiss få komma ut igen. Fricamping, lisan för själen.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Januari

Januari knackade på och hade med sig ett paket med snö, kolmörker och överraskningar. Med snabba ryck fick vi två främlingar som inneboende med nya smaker, nytt språk och annat bagage. Jag visste det inte riktigt själv med något vis hade jag nog tröttnat på om vi bara haft lite större, om vi inte haft barn, om vi inte jobbade så mycket, om vi hade haft mer pengar så, om vi inte haft alla hundar så… Bara sluta. Så istället: om de vill så kan vi. In bland hundar, kaniner, bilar utan blinkers, hundhår i hörnen, snusprillor i fönsterbrädan och en snart-treåring med femton kilo känslor. Varsågod, så här bor vi, så här är vi med udda sockar, morgontrötta, ludd i tvättmaskinen och alldeles lagom mycket skit i hörnen – varsågod och dela det med oss. Lite på arabiska, lite på svenska, men alla pratar ju samma språk egentligen, så svårt är det inte. Ring the bells that still can ring. Forget your perfect offering. There is a crack in everything. That’s how the light gets in. 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

If you’re not excited about it, it’s not the right path. 2016

2016. Ett år långt som ett liv. Knöligt, intensivt, spretigt, modigt.

I januari var jag på möhippa för min barndomsvän Elisabeth och spelade improvisationsteater på Improverket. Jag var tillbaka på mitt gamla jobb som kultursamordnare efter att ha varit en stunds tjänstledig för annat jobb. Fotograferade bröllop.

I februari förkovrade jag mig lite i släkthistoria och gamla bilder och fotograferade en elitsimmare. Red turridning på islandshäst, började på ridskola och fick en crush på fjolliga, ambitiösa D-ponnyn Coccos som jag försökte köpa loss. Hade pysselhelg med syster och Ellie.

I mars bestämde jag mig för att bli vegetarian. Det bara blev så. 100% från en dag till en annan. Närmsta tiden ägnades således åt en mängd kulinariska vegetariska måltider. Isen lossade och vår började anas i luften. I månadsskiftet mars/april flyttade Hippie till Farsta. Ett års tankar och grubblerier resulterade till slut i sorg, tumult, ny vänskap, chock och saknad. Helvete vad det värker än. I utbyte fick vi en vädurskanin som levt inomhusliv på sjunde-våningen-nånting. Saker som händer i mitt liv: byta en brukshund mot en kastrerad vädurskanin på en brukshundklubb i Linköping. Mitt i all sorg är det nåt dråpligt roligt över just den situationen. Lilla stora Ellie fyller 2 och har kalas.

I april planterar vi. Smultron i kruka, örter, kryddor. I månadsskiftet april/maj tar vi en primärtur för året med husbilen Hannelore Weiss till Gotland. Ny familjemedlem med långa mjuka öron gjorde att vi ovanpå befintliga hundburar och tidigare skötbord fick bygga ett kaninhägn. Häng, familjetid och vackra fasader i Visby och dagsutflykt till russen på Lojsta Hed. Tävlar appellspår med Vilja. Hänger med Bess hos hennes medryttarhästar och kör shettis för första gången på evigheter, de fjärilarna i magen. Är på föreläsning om Svalbard och Antarktis. Nån gång ska jag dit.

I maj grillar vi på altanen, planterar ännu mer – kaprifol, humle, vildvin – och skaffar en kompis till kanin-Timotej. Blå wienerkaninen Kajsa som levt ett rufft förflutet och räddats till ett djurhem. Bygger Sveriges lyxigaste kaninhägn inklusive bibyggnader och tvåvåningshus med spröjs och utebelysning. Har husbilsweekend med Bess och tävlar rallylydnad, men ännu mer spårar, tränar agility och äter lösgodis.

I juni fotograferar jag för butiken Grandpa i GBG, tävlar en hel del agility. Firar midsommar hos Emelie, Claes och Tuva med ett gäng härliga människor till. Säger upp mig från mitt fasta heltidsjobb som kultursamordnare med ingen plan och ingen A-kassa. Peppen ändå i att kasta sig ut. Köper en flakmoppe.

I juli packar vi Hannelore Weiss och styr mot Växjö. Semester! Hittar i vanlig ordning de mest fantastiska, öde ställplatserna i okända skogar där vi övernattar lite på måfå. Kuskar runt på Öland, långpromenerar med hundarna och skålar i sommardrinkar med Åsa på Arken Hotell och Spa. Husbilen slirar på tvåan och hinner avverka Växjö, Öland, Värnamo, Osby, Karlskrona, Sollebrunn och Göinge. Tävlar massa agility i stekhet värme och firar 50-årskalas.

I augusti bilar vi upp till Norrland och Ammarnäs för en knapp veckas ridresa på kalfjället. Hästar, kalfjäll, kungsörnar, mat över öppen eld. Inget 2016 slog det. Får en tremånaders projektanställning på Kulturhuset staden intill och har det intensivt med fantastiskt roligt med nygamla kollegor.

I september slutar jag på ridskola och rider lite westernridning i Hökerum och Säve, men inget slår liksom det där med fjällen, häst, utomhus och pulverkaffe. Sätter sågen i altanen och bestämmer oss för att bygga ut ett rum och göra kök. Lyfta tak, ösa sågspån, kofota upp golv, bygga nya väggar, byta takvinkel, dra el och sätta in fönster. Slitigt, kul, ivrigt. Jag och Ellie tågar till Stockholm en helg, hänger med familj och går på Fotografiska. I september blommar mitt vildvin.

I oktober renoverar vi som idioter, hämtar allt virke och gör alla moment själva. Hälsar på Funny Blacks-valpar, köper spegeldörrar. Mitt projektjobb avslutas och jag får ett nytt roligt kulturvikariat i Göteborg fram till våren 2018.

I november köper jag William Morris-tapet, massivt trägolv och målar hemmabyggt inbyggt skafferi inklusive handmålar marockanskt golvmönster. Lyssnar mycket på ljudböcker och årets bästa album: Frida Hyvönens Kvinnor och barn. Börjar på mitt nya jobb.

I december blir vi klara med vår minst sagt intensiva köks/helrenovering och firar jul hemma i huset med vegetariskt julbord och en 2.5-årings jullycka. Äter på Pinchos, köper rökelse, fyller 28, bryter upp golv. Erbjuder ett ungt trans-par från Syrien att flytta in hos oss.

Jag har säkert glömt massor – 2016 har varit året jag dokumenterat rekordlite. Och med obefintligt lång- och korttidsminne får en hanka sig fram lite torftigt såhär i efterhand. Mycket saker har hänt, både utåt, privat, offentligt och själsligt. Det har blåst en del i de yttre omständigheterna samtidigt som många inre saker klarnat och fått starkare konturer. En del saker har gjort en helomvändning, och annat har bara skissats fram än. På flera vis har en era avslutas och en ny startat. Jag har blivit mindre tolerant mot vissa saker, och mer ödmjuk inför andra. Jag vet hur det ska kännas, det är mitt rättesnöre.

Hej 2017!

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Oredigerat

aimg_6154aimg_6224aimg_6166aimg_6170aimg_6172aimg_6173aimg_6179aimg_6198aimg_6213aimg_6140aimg_6137

Efter jobbresor och gräsänkande är plötsligt alla hemma. Lite lagom stökigt, Netflix står på, ingen städar, tacos i sängen och tapetklister överallt. Nya köket tar form.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar